11/10/2009
11/05/2009
Riktigt bra dag.
Idag har jag kollat på en lägenhet, var riktigt fin. Vill ha den. Orkar inte skriva ett långt inlägg om allt. Men fräsch var den, och stor.
Det är elakt att säga vad var det jag sa. Men tyvärr så gjorde jag det igår. Kändes inte rätt. Men det var så det var helt enkelt.
I morgon kommer Niclas hit :) LÄNGTAR!
Det är elakt att säga vad var det jag sa. Men tyvärr så gjorde jag det igår. Kändes inte rätt. Men det var så det var helt enkelt.
I morgon kommer Niclas hit :) LÄNGTAR!
11/02/2009
Nötallergi
Nu kom jag på en sak jag skulle skrivit för flera dagar sen. Måste varit i torsdags.
Det är en sak jag tycker är dumt i samhället. Eller ja det finns många saker. Men just denna sak stör jag mig på. Det har länge varit heta diskussioner om rökare, och hur jobbigt det är för icke rökare eller folk som är allergiska. Det kan jag förstå, och nu får man inte röka inne på offentliga ställen. Det tycker jag också är riktigt bra.
Men! Det finns en sak jag tycker är jobbig. Jag är nötallergiker. Om jag går på krogen så får jag andningssvårigheter och utslag efter ett tag om det serveras nötter, jag får svårigheter på bio för att folk äter nötter, folk på bussar äter nötter. Om man går till ett café på sommaren så finns det glass med krossade nötter på. Så jag som nötallergiker är väl också väldigt utsatt?
På allt är jag även allergisk mot pälsdjur. Vilket också tar mig till buss/tågtrafik. Tåg är en sak, då är det pälsdjur i ena vagnen fritt i andra. Jobbiga är att det ofta kan vara fullt i allergifria vagnen. Men bussar. Bak i bussen får man ha djur, och fram är för allergiker, men även för synskadade, handikappade och gravida. Så det är inte alltid man får plats där heller. Dessutom så är det inte en osynlig vägg som gör att allergena ämnena inte kommer framåt. Som att säga "Bak i bussen får ni röka, om ni inte tål rök sitt framme." Det funkar ju inte heller i praktiken.
Tycker faktiskt det är nåt politikerna borde se över. För ärligt talat, det är inte så värst kul att sitta på en bio och må dåligt pga att någon sitter nära och äter nötter.
Det är en sak jag tycker är dumt i samhället. Eller ja det finns många saker. Men just denna sak stör jag mig på. Det har länge varit heta diskussioner om rökare, och hur jobbigt det är för icke rökare eller folk som är allergiska. Det kan jag förstå, och nu får man inte röka inne på offentliga ställen. Det tycker jag också är riktigt bra.
Men! Det finns en sak jag tycker är jobbig. Jag är nötallergiker. Om jag går på krogen så får jag andningssvårigheter och utslag efter ett tag om det serveras nötter, jag får svårigheter på bio för att folk äter nötter, folk på bussar äter nötter. Om man går till ett café på sommaren så finns det glass med krossade nötter på. Så jag som nötallergiker är väl också väldigt utsatt?
På allt är jag även allergisk mot pälsdjur. Vilket också tar mig till buss/tågtrafik. Tåg är en sak, då är det pälsdjur i ena vagnen fritt i andra. Jobbiga är att det ofta kan vara fullt i allergifria vagnen. Men bussar. Bak i bussen får man ha djur, och fram är för allergiker, men även för synskadade, handikappade och gravida. Så det är inte alltid man får plats där heller. Dessutom så är det inte en osynlig vägg som gör att allergena ämnena inte kommer framåt. Som att säga "Bak i bussen får ni röka, om ni inte tål rök sitt framme." Det funkar ju inte heller i praktiken.
Tycker faktiskt det är nåt politikerna borde se över. För ärligt talat, det är inte så värst kul att sitta på en bio och må dåligt pga att någon sitter nära och äter nötter.
Måndagsstress
Nu är det måndag igen. Jag är förkyld och trött, men ändå fullt energisk. Har lite saker att göra idag, väntar på att hyresvärden ska ringa, måste skriva in mig på skolan, hämta ett recept på apoteket sen springa och lämna det hos läkaren för att få ett nytt recept att hämta ut.
Kallt är det också. Ska bli skönt att åka hem några dagar och samla tankarna, men känns ändå så svårt. Jag menar, Niclas och jag bor inte ihop, men vi spenderar mesta tiden tillsammans, och när jag inte är med honom känner jag mig så tom. Men när jag är med honom blir jag galen efter ett tag, vi behöver tid ifrån varandra, bara det att ingen av oss egentligen vill.
Hm, nåt annat? Få se nu.. Tusen tankar men ingen värd att skriva ned. Så jag tror nog allt att jag säger hejdå här och nu.
Kallt är det också. Ska bli skönt att åka hem några dagar och samla tankarna, men känns ändå så svårt. Jag menar, Niclas och jag bor inte ihop, men vi spenderar mesta tiden tillsammans, och när jag inte är med honom känner jag mig så tom. Men när jag är med honom blir jag galen efter ett tag, vi behöver tid ifrån varandra, bara det att ingen av oss egentligen vill.
Hm, nåt annat? Få se nu.. Tusen tankar men ingen värd att skriva ned. Så jag tror nog allt att jag säger hejdå här och nu.
11/01/2009
November
Tiden går fort. Snart 8 månader med Niclas. Snart 2 år sen mormor dog, över 4 månader sen jag träffade mamma, nästan 9 månader sen jag flyttade från behandlingshem.
Redan nu skulle jag kunna göra en lista på vad som har varit bra och dåligt under 2009, men det vore ju dumt då 09 inte är över än. När jag tänker tillbaka på senaste året har det gått fruktansvärt fort, det känns som att tiden stått stilla, men nu, 11 månader senare förstår man knappt vart tiden tog vägen. Kommer det alltid vara så? Jag menar, kommer tiden rinna ur händerna på mig? Kommer jag sitta där om 20 år utan att ha åstadkommit något i livet? Jag menar, jag har inte direkt gjort nåt stort i livet än. Bara besvikelser.
Det får mig att tänka lite, vad vill jag göra med mitt liv? Hur vill jag att min framtid ska se ut? Är jag redo att kämpa för det jag tror på? Svaren är vaga och tveksamma. Jag är redo att kämpa, vet bara inte för vad än.
Redan nu skulle jag kunna göra en lista på vad som har varit bra och dåligt under 2009, men det vore ju dumt då 09 inte är över än. När jag tänker tillbaka på senaste året har det gått fruktansvärt fort, det känns som att tiden stått stilla, men nu, 11 månader senare förstår man knappt vart tiden tog vägen. Kommer det alltid vara så? Jag menar, kommer tiden rinna ur händerna på mig? Kommer jag sitta där om 20 år utan att ha åstadkommit något i livet? Jag menar, jag har inte direkt gjort nåt stort i livet än. Bara besvikelser.
Det får mig att tänka lite, vad vill jag göra med mitt liv? Hur vill jag att min framtid ska se ut? Är jag redo att kämpa för det jag tror på? Svaren är vaga och tveksamma. Jag är redo att kämpa, vet bara inte för vad än.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
