November

Tiden går fort. Snart 8 månader med Niclas. Snart 2 år sen mormor dog, över 4 månader sen jag träffade mamma, nästan 9 månader sen jag flyttade från behandlingshem.
Redan nu skulle jag kunna göra en lista på vad som har varit bra och dåligt under 2009, men det vore ju dumt då 09 inte är över än. När jag tänker tillbaka på senaste året har det gått fruktansvärt fort, det känns som att tiden stått stilla, men nu, 11 månader senare förstår man knappt vart tiden tog vägen. Kommer det alltid vara så? Jag menar, kommer tiden rinna ur händerna på mig? Kommer jag sitta där om 20 år utan att ha åstadkommit något i livet? Jag menar, jag har inte direkt gjort nåt stort i livet än. Bara besvikelser.
Det får mig att tänka lite, vad vill jag göra med mitt liv? Hur vill jag att min framtid ska se ut? Är jag redo att kämpa för det jag tror på? Svaren är vaga och tveksamma. Jag är redo att kämpa, vet bara inte för vad än.