Jaha, det känns lite surt just nu. Det känns som att Niclas inte prioriterar mig. Det känns som att han prioriterar väldigt mycket annat som t.ex.
1. Bilen
2. Datorn
3. Vänner
4. Tv-spel
5. Tv
6. Mig.
Detta känns jävligt jobbigt faktiskt, jag behöver närhet och omtanke, jag behöver kyssar kramar och smek ibland, men så fort jag tar upp det med Niclas blir han sur och byter samtalsämne. Jag vet inte vad jag ska göra. Klarar inte av detta. Det känns inte direkt som att han älskar mig längre. Blir så ledsen, att gråta sig själv till sömns är inte så roligt, gjorde det igår, och kommer förmodligen göra det idag med, känner redan hur tårarna bränner bakom ögonlocken. Och vad gör Niclas? Jo han spelar tv-spel. Så fort han kommer hem ska han sitta vid datorn, sen ska han träffa nån vän och då får jag sitta en stund, men när han kommer hem ska han sitta vid datorn igen. Sen käkar han lite, sitter vid datorn. Går på toa, sitter vid datorn. Han pratar inte med mig. Han håller inte om mig. Jag får be honom att krama mig, jag får tjata på honom för att han ska hålla om mig när vi ska sova, fast oftast får jag ju sova själv för att han vill sitta vid datorn en stund till. Behöver fan råd om dethär. Det enda jag gör om dagarna är att jobba, sitta lite vid tvn, diska, laga mat, städa, spela lite tv-spel.
Det känns som att Niclas inte uppskattar det jag gör heller, ta idag som exempel, jag stallde mig och lagade mat, men Niclas ville inte ha. Så han åkte hem till en kompis istället. Var borta tills nästan 22, kom hem och sa "jag vill sitta vid datorn nu, du har ju suttit där jätte länge" Sanningen var: Niclas åkte lite innan 20-tiden, jag satte mig vid datorn lite och läste, åt mat gjorde matlådor. Han däremot satt från att jag kom hem från jobbet vid 17-tiden för jag var ju tvungen att handla efter jobbet, tills han åkte till sin kompis. Och det är alltid så, så fort han är hemma ska han sitta vid datorn. Han vill inte ens ta i mig känns det som. Jag älskar verkligen honom. Men vet inte vad jag ska ta mig till. Snälla hjälp mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar